Författare: Kulturlandskaparna

Gunbritt och hennes dramatiska liv

Vi sparade Gunbritt som livdjur 2011 framförallt för hennes vackra ull. En stadig tacka. Nackdelen var att hon föreföll något otillgänglig. Rätt skygg, faktiskt! Men jag var envis, jag ville ha henne kvar. Fåraherdarna var mer skeptiska. Vi får öva henne med äpplen och morötter, sa vi. Isabella, hennes mamma var hyfsat tam och moster Bianka också, en tuff tacka, som vi ännu har kvar. Isabella födde två lamm det året. Gunbritt och Ingmari. Nu blev det så tokigt att den gamla pensionären Anna som inte hade gått med bagge gick i samma hage och överväldigades av känslor när Isabella lammade. Hon snodde Ingmari, som inte var välkommen tillbaka. Det blir mycket dramatik och mycket jobb med att mjölka ur råmjölk och sedan ”nappis”. Den envisa lilla Ingmari lyckades ändå få fart på Annas juver till viss del. Gunbritt fick på det sättet en trygg uppväxt med egen mamma.

Läs mer

Ull

Om vi idag skulle uppfinna en textilfiber som …

  • kunde tillverkas med låg energiförbrukning utomhus eller i enkla byggnader utan miljöfarliga avfallsprodukter av enkla outtömliga resurser och i ett stort urval av finlekar och längder
  • var lättförädlad, självfiltbar, lättfärgad och mottaglig för speciella behandlingar, och lätt att blanda med andra fibrer
  • var utprovad, allergitestad, giftfri, neutral, hudvänlig och som motverkade trycksår och befrämjade spädbarnstillväxt
  • var luftig, elastisk, böjlig, ljudabsorberande, brandsäker, värmeutjämnande, fuktutjämnande, vattenavvisande, smutsavvisande och som motverkar dålig lukt och statisk elektricitet
  • var lätt att få ren och som inte lätt blev skrynklig
  • var tålig, hållbar och motståndskraftig mot mikroorganismer
  • kunde återanvändas och som var 100 procent biologiskt nedbrytbar

Vad skulle vi då kalla den fibern? En underfiber – vår räddning? Ett mirakel är en fiber vi lånar av fåren.

Från boken ”Ull, hemligheter, möjligheter och färdigheter” av Kerstin Gustafsson och Alan Waller.